just nu..

ligger i sängen och trycker i mig mat, feeling att jag tröstäter för att jag saknar magaluf.
jag hatar att ha känslan av att ens liv står stilla, jag hade velat jobba som bartender utomlands året om, hur ball hade inte det varit? det bästa av allt är att det inte är omöjligt.
vill man så kan man sålänge man inte ger upp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0